Onsdag

Idag träffade jag Sabinas 2 bästa vänner L och J på kyrkogården vid hennes grav. Jag var där lite före så då passade jag på att rensa överblommade bort och tvätta stenen som var täckt av gräs efter klippning. Upptäckte att duvan fanns nu på plats, så fin stenen blev med den. Jag hade med mig en midsommar blomma, som passade fint med röda blommor bredvid.
Berättade för Sabina att jag skulle träffa hennes bästisar där nära henne. L,lilla M, J och jag satt på gräset och pratade länge, L hade med sig en fin hjärta av sten och J en sten där stod puss & kram, de blev så fina bland andra hjärtan.

Eftermiddag hämtade jag Julia från fritids och vi åkte hem till mig.
På hemvägen stannade vi och köpte jordgubbar som Julia älskar.
Hon ville leka taktil så vi blockade fram bord, pall, handukar och taktil olja.
Julia dukade medan jag grillade kycklingfile som vi åt med blandade grönsaker.
Efter middagen var hon trött så jag körde hem henne till sin pappa. Hon var på strålande humör och mormor fick en JÄTTEKRAM som tack. Nu hoppas jag få en lika mysig dag med Melinda innan ni åker på kollo. Melinda och Julia, ni får mig att se ljusare för framtiden, ni är min tröst i sorgen och saknaden av er fina mamma. Jag älskar er båda!

Skolavslutningar

Igår tisdag hade Julia sin skolavslutning, och hon var så fin i sin sommar klänning som pappa hade strykt så fint till henne. När jag kom för att hämta henne så var Julia så förväntansfull och glad inför sin första skolavslutning.
Personalen höll på att dekorera de goda jordgubbstårtorna till fikat efter, när Julia och jag anlände till skolan.
Barnen sjöng så vackert och tårarna ville fram när jag tänkte att det var hennes första skolavslutnigen utan mammas närvaro, och det kommer ju så vara hela hennes skoltid...att mamma kommer inte finnas med henne...
Men Julia var så glad och sjöng med och efteråt hade vi en mysig fika stund.
Jag bestämde att Julia fick följa med mig hem efter avslutningen och vi hade en så mysig dag tillsammans. Hon pratade mycket om mamma och man märker att hon saknar sin älskade mamma så mycket, samtidigt som hon trivs så bra i mormors kärleksfulla närhet. Flera gånger kramade hon om mig och sa "jag älskar dig mormor" och ni kan tänka att man blir så varm om hjärtat.

Idag hade Melinda sin skolavslutning, det regnade där ute på skolgården men barnen var glada att sommarlov var framför och det kan ju inte regna hela sommaren eller???
På Melindas skola har alla elever från årskurs 1 till studenten gemensam firande vilket är unikt och så fint.
För Melinda var det också första avslutning utan mamma, och tårarna fanns då också i mina ögon. Det känns så sorgligt att som mormor finnas där men mamma saknas, som de behöver så mycket.
Vi hämtade en kompis till Melinda på hemvägen och åkte hem till barnen och lagade lunch. Dagen har varit mycket mysig även om det var grått och solen lyste med sin frånvaro.
Sabina, min älskade dotter vi saknade dig idag extra mycket, men vi alla kommer finnas där för dina princessor...nu och för alltid. De betyder så mycket för oss.

Fredag

Nu har vi haft gravsättningen av Sabinas urna, i onsdags träffades vi Sabinas närmsta i kapellet. Urnan stod där på ett bord, det var ljus tända runt om och vi la våra blommor som vi hade med oss bredvid urnan. Det kändes så overkligt att vår älskade Sabina nu fanns i urnan framför oss. Sorgen överväldigade mig, det gjorde så fruktansvärt ont i mig insikten att hon faktiskt är borta för alltid.
Vi stod där en stund och bara tittade på urnan med med tårarna rinnande och kramade varandra.
Sen fick Henry bära urnan till grav platsen där vi sänkte ner den, och satte oss på gräset bredvid och pratade om hennes smärtsamma kamp mot sjukdomen på slutet.
Hjärt formade stenen var redan på plats, men de hade missat duvan som ska sitta där och titta ner. Det kommer sättas dit snarast, annars var stenen så vacker. Med våra blommor, hennes bild och kaninen blev hennes viloplats så mysig som hon hade önskat sig.
Johanna frågade oss om vi hörde nåt speciellt, gravlycktan skramlade och vi sa att det är säkert Sabina som var med oss där och stämde in vad vi sa om henne.

På söndag är det morsdag och då kan barnen besöka sin kära mor där, de har säkert fina presenter med sig till mamma.
Jag var förbi där idag och hälsade på, det känns så sorgligt att gå därifrån varje gång men känslan att vara där nära henne lugnar mig på nåt sätt och jag tror att de andra känner lite som jag.
Saknar dig älskade dotter!
Med kärlek från mamma

Söndag

Hej,
Läste i kommentarerna att Stellan begravdes på sin 45-års dag. Så sorgligt..
Jag minns också hur glad Sabina var när hon skulle få vara med i Uppsala pojektet och såg till att även Stellan skulle få vara med. Synd att de kom på det så sent så att ingen av dem orkade ända fram.

Sabina valde två namn till min lilla bebis som beräknas komma 22 augusti, Sabina om det blir en liten tjej och Melvin om det blir en pojke. Sabina var med på ultraljudet och hon var den enda som fick veta vad det blir. Tänk om jag skulle gå över tiden nån vecka, då kan det bli på Sabinas födelsedag..

Vi har gått igenom Sabinas alla saker i lägenheten som ska vara tom till sista maj. Det känns så definitivt när man gör det och det kommer kännas så konstigt att inte kunna åka dit nåt mer. Hon har ju bott där i såå många år.. Men allra konstigaste är det att vara där utan henne nu, allt luktar Sabina.

Henry träffar tjejerna ofta, de sover där ibland. I torsdags efter att vi hade packat ner saker så grillade vi tillsamans, jag, Tobias, Henry, Teppo, Melinda, Julia. Även en vän till Teppo och Melinda var med. Henry kommer bo tillsammans med de under juni månad tills han får tillbaka sin lägenhet i juli. Det känns skönt så att inte alla "försvinner" från dem på en gång.

På onsdag är det gravsättning för Sabina, vet inte alls hur det kommer kännas. Men på ett sätt blir det skönt att ha en plats där hon "finns". Sen kommer även gravstenen att sättas på plats. Format som ett hjärta, såklart.

För min del kan jag säga att det känns så fruktansvärt tomt. Det är så svårt att gå vidare, även om man gör det. För man bara funkar ändå, går till jobbet, lagar middag osv. Jag vet ju även att Sabina vill att vi andra ska fortsätta leva. Men att inse att hon aldrig mer kommer tillbaka, att jag aldrig mer kan prata och skratta med henne.. Det känns hårt och ledsamt.

Kram från Johanna

Torsdag

Jag tänkte att jag kunde berätta för er att det finns en utställning i Storkyrkan i Gamla stan där det finns en blid med mig och Sabina med. En bild som fotografen Elisabeth Ohlson Wallin har tagit på mig med Sabinas fina foto projekterat på väggen.

Utställningen pågår i Storkyrkan till söndag 17 maj.

Det finns en intervju med Elisabeth på Gomorron Sverige som ni kan kika på:
http://svtplay.se/v/1553882/gomorron_sverige/fotoutstallning_om_anhoriga_till_cancersjuka

Dossysters bild hängde brevid våran, och den var helt fantastiskt fin!!

Det känns så härligt att Sabina fortfarande är med oss här, det är en väldigt speciell bild för mig.

Kramar Lillesyster Johanna

Onsdag

På fredag blir det två veckor sedan vår krigarprinsessa Sabina begravdes i Sollentuna kyrka.
Jag vill tacka alla som var där och gjorde dagen så vacker och stämningsfull...jag och hela Sabinas familj tror att hon tittade på oss från den klarblåa himmelen och var väldigt nöjd.
Tack för alla kort, blommor och ert enorma stöd i vår stora sorg och saknad av vår älskade Sabina.

Det är så overkligt när man ser på hennes bilder där hon är så levande och lycklig. Det är svårt att förstå, att hon är borta för alltid.
Jag har läst hela hennes blogg om och om igen för att inse vilken kamp hon förde mot tengil och tiden.
Hon är Vår KRIGARPRINSESSA som vi aldrig glömmer hur tapper hon var.

Skriven av Sabinas mamma

SÖNDAG

Sabinas begravning

Så kom då fredagen den 24 april, en dag vi alla kommer att minnas med både sorg och glädje. Hon fanns runt om oss hela dagen med solens värmande strålar.
Vi hoppar innerligt att dagen blev precis så fin och ljus som hon hade önskat. Hon hade ju själv planerat allt och det gjorde att det kändes extra fint.

Dagen började med att familjen fick ta ett sista farväl av henne i Stillhetens kapell. Det var oerhört känslosamt men hon såg så fridfull ut där hon låg i sina vita träningskläder.
Straxt innan kl 10 så fick alla övriga gå in i kyrkan och sist gick familjen in och satte sig. Som Sabina sen hade planerat så bars hon in av 6 st bärare.

Pastor Pär höll ett jätte vackert och personligt tal vilket fick alla att både gråta och le. Solosångerna som hon hade valt passade verkligen in på henne.

Den svåraste delen av begravningen för oss alla var när det var dags att ta farväl och lägga sina handblommor på kistan.

Efter hela cermonin så samlades vi utanför och såg när bärarna tog med sig Sabina för sista gången. Därefter så bjöd vi till minnesstund för de allra närmsta vännerna.

Bilderna ni ser med gravstenen på är vår farmor och farfars grav där Sabina har valt att ligga.

Å Sabinas vägnar vill vi tacka alla er som så generöst bidragit till barnens konto. Dessa pengar kommer att bringa stor glädje åt prinsessorna - det ska vi se till.

Trots att det har varit ett mycket tungt år för oss i Sabinas närhet så vill vi också passa på att tacka för allt ert stöd och era fina kommentarer. Vi i familjen mår under omständigheterna bra och det gör även Sabinas prinsessor. Det finns många i deras närhet som gör allt för att de ska må så bra som möjligt.

Med värme och kärlek från Sabinas familj.